Det finns ett dimensions och språköverskridande konsensus i vårt medvetande.
Precis vid den meningen kraschade mitt operativsystem och den längre inledningen som lett fram till ovanstående slutsats gick förlorad i räddningsarbetet och återställningen av systemet på min laptop. Det kändes som en extra poäng som ett understrykande av utsagans meningsfullhet. Systemet reagerade spontant och varnade för boxöverskridande verksamhet. Farliga sanningar på väg att avslöjas.
Den inledande kontexten beskrev några mikroskopiska referenser av arten: Våra kroppar består av en samverkan mellan ungefär 100 miljarder celler. Detta utgör dock endast tio procent av biomassan som vi är. Resten består av bakterier, ungefär 1000 miljarder.
Alla dessa små celler och bakterier är intelligenta, medvetna och kommunicerar enligt sina naturer och dessas lokaliteter i den människokroppsliga helheten.
Deras intelligens och kommunikation brukar beskrivas som kemiskt taktilt, dvs handlar bl.a. om ämnen och dessas energi informationer. Det här mikromedvetandet är proportionellt oerhört mycket subtilare än vårt generella neurolingvistiska medvetande så som vi vanligtvis gör bruk av det. Här brukar man beskriva proportionerna på ett liknande sätt nämligen att vi bara använder en bråkdel av vår kompetens som det neurolingvistiska systemet utgör.
Den ursprungliga rubriken beskrev att osynliga sammanhang är livsavgörande för vår utveckling. Det vi tycker att vi vet och känner till är verkligen ett bråkdelsperspektiv. Det mesta har vi ingen aning om när det kommer till kritan.
Alltså, det finns ett dimensions och språköverskridande konsensus inom vårt medvetande om inte annat så genom ren och skär nödvändighet. Hela denna totala verksamhet som vi utgör och lever fungerar ju i sin helhet. Även cellerna och bakterierna utgör äkta autentiska helheter i sig själva. De utgör autopoietiska (självalstrande) unika lokaliteter med specifika verksamheter, aktiviteter inom sig själva. Sfärer inom sfärer och överlappande sfärer med en differentierad växling av information sinsemellan.
Dimensionsöverskridande, tarvar några förklaringar. Ett fysiskt perspektiv ger vid handen att materia i form av kristallstrukturer exempelvis kan avge en strålning av energiinformation som liknar den från biologiska aggregat. Här av kan följa att energetisk information transmigrerar genom många dimensioner och eller olikartade lokaliteter. Den totala verkligheten färdas igenom och är lokalt närvarande i varje fraktal, del av sig själv. Man kan om man så vill se två eviga grundformer hos verkligheten nämligen lokalitet och aktivitet och som tycks växla, blanda sig med varandra. Energin och rummet dvs lokaliteten har sitt eget liv som kommer till många uttryck varav det vi kallar för liv eller biologi utgör fraktaler av den ursprungliga helheten. Det som överskrider själva fysiken liksom vårt förstånd är att en stor del av den totala informationen varken kan spåras som lokalitet eller aktivitet utan är på något sätt dimensionsöverskridande. Ett mellanrum eller form av eter som man tidigare kallade den universella tomheten och som utgör den okända faktorn som möjliggör all kommunikation, former av informationsväxling. Ett vetenskapligt definierat icke fysiskt fenomen. Evolution eller differentierad utveckling kan bara ske genom en interaktion med det okända. Det är genom detta okända som allting återföds och förnyas och vi lär känna oss själva. Det är genom icke vetandet som ny kompetens uppstår och utvecklas .
Förmodligen ligger den övergripande och överskridande faktorn i en delad helig närvaro som varken är rumslig eller i tiden utan utgör en samtidig, samrumslig universell dimension som kanske kan kallas för evigheten eller Gudomligheten. Genom denna händer det att vi känner igen varandra som gemensamma helheter och kan formulera övergripande strategier av de slag som vi alla tjänar på, som leder till fred, skönhet och kärlek.
Varför inte?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar